PANIKÅNGEST

Symptom

De första panikattackerna brukar uppstå utan rimlig yttre anledning och kommer ofta under perioder av stress, t ex hög arbetsbelastning, dödsfall inom familjen, sjukdom, olycka, barnfödsel, skilsmässa eller annan separation. Attackerna har också en tendens att "dyka upp" när man börjat varva ner efter en pressad period. För vissa inträffar enbart en, eller några få panikattacker i samband med en stressande livsperiod. För andra följs den första attacken av flera inom några dagar eller veckor och problematiken utvecklas till ett egentligt paniksyndrom. Det i sin tur gör att den drabbade börjar frukta nya attacker och går omkring i ett konstant tillstånd av oro och ängslan. Den onda cirkeln kan beskrivas på följande sätt:

Först upplever individen en skrämmande sensation, t ex hjärtklappning, orolig mage eller yrsel och reagerar på detta med att bli ångestfylld. Oron utlöser i sin tur ytterligare sensationer, som i sin tur ökar på ångesten som leder till olika katastroftankar. Personen tänker "jag har fått en hjärtinfarkt", "jag håller på att bli tokig", eller något liknande. Man får ångest för ångesten, även kallat förväntansångest. Vanligt är även att agorafobi tillstöter som en komplikation. Den drabbade börjar successivt undvika situationer där panikattacker kan framkallas, eller vistas i situationer varifrån det kan vara svårt att fly eller snabbt få hjälp i händelse av en panikattack. Attackerna tenderar även att med tiden bli mindre "spontana" och mer situationsutlösta och inträffa i större utsträckning i agorafobiska situationer.

Inom psykiatrin använder man ett diagnossystem som kallas DSM IV för att skilja olika psykiatriska diagnoser från varandra. Minst fyra av nedanstående symptom ska ha uppträtt tillsammans som en attack och nått maximal intensitet inom tio minuter. Dessutom ska attackerna ha förekommit minst fyra gånger under den senaste månaden, eller endast en gång men i gengäld orsakat minst en månads oro för en ny attack:

Ansträngd andhämtning eller andnöd

Yrsel, ostadighetskänslor, svindel eller matthet

Hjärtklappning eller hastig puls

Darrningar eller skakningar

Svettningar

Kvävningskänslor

Illamående eller magbesvär

Overklighetskänslor inför en själv eller omgivningen

Stickningar/domningar i händer och fötter

Värmevallningar eller frysningar

Smärtor eller obehag i bröstet

Rädsla att dö

Rädsla att bli ”tokig” eller göra något okontrollerat

Uppkomst

Det finns inga enkla svar på varför en del människor drabbas av paniksyndrom, alltså upprepade panikattacker. En del av svaret finns att hitta i hjärnans signalsystem eftersom man vet att läkemedel som påverkar överföringen av framförallt serotonin och noradrenalin mellan hjärnans nervceller kan ge minskad ångest. En annan förklaring kan vara att ångestdrabbade människor bär med sig en ökad känslighet som ett genetiskt arv från barndomen. Andra teorier gör gällande att svåra upplevelser i våra liv leder till att vi så småningom reagerar med panik och ångest. Kanske är det så att alla dessa teorier är korrekta?

Behandling

När den drabbade uppsökt läkare och fått möjligheten att "prata av sig", vilket kan vara väldigt viktigt för många finns olika behandlingsformer att tillgå. Frånsett en läkemedelsbehandling för att stabilisera tillståndet benämns idag kognitiv beteendeterapi (KBT) som den mest effektiva vägen till förbättring och tillfrisknande. Denna terapimetod syftar till att påverka panikångesten genom att förstå och förändra de tankar och beteenden kring problematikens helhet. Patienten och terapeuten gör en noggrann analys för att finna de tankar och känslor som åtföljer panikattackerna. Under ledning av en KBT- terapeut kan ofta patienten fånga upp katastroftankarna genom öppen diskussion kring vad som talar för och emot. Tala med din läkare vilka möjligheter som finns på din lokala hemort.

Social fobi

Social fobi och paniksyndrom är två olika tillstånd, men många människor lider av både social fobi och paniksyndrom.

För en människa med social fobi kan det vara rena katastrofen att hamna i centrum för andra människors uppmärksamhet. De kan ha svårt för att tex. sitta i smågrupper och prata, äta och dricka tillsammans, skriva under papper i andras närvaro, köra bil när någon annan sitter med i bilen osv. Många sociala fobiker fasar för bröllop, dop, konfirmation och andra sammanhang " där man absolut inte får göra bort sig". En människa med social fobi kan tacka nej till ett drömjobb bara för att det innebär någon form av redovisning inför andra.

Det är viktigt att komma ihåg att social fobi inte bara handlar om "vanlig blyghet", utan att det är ett tillstånd som gör många människors liv oerhört svårt att leva.

En människa med social fobi undviker ofta situationer som kan orsaka ångest; precis som agorafobiker gör. Men agorafobiker känner sig ofta tryggare tillsammans med andra människor, medan en social fobiker får ångest just i kontakten med andra.

GENERALISERAT ÅNGESTSYNDROM

Symptom

Studier pekar på att flera hundra tusen personer lider av det så kallade generaliserade ångestsyndromet (GAD). Den som lider av GAD har oftast inga särskilda fobier och drabbas i allmänhet inte heller av ångestattacker. Istället förekommer en fundamental oro över det mesta i livet. Generaliserad ångest resulterar i en överdriven ängslan och denna ängslan påverkar hela ens liv och uppfattning av verkligheten bortom all rimlighet.

Oron och ängslan förbrukar stora mängder energi och präglas ofta av:

Överdriven rädsla och oro

Kroniskt beredskapsläge

Huvudvärk

Sömnsvårigheter

Irritabilitet

Koncentrationssvårigheter

Vanmaktskänsla

Den som lider av generaliserad ångest svarar också mindre på stressfaktorer, vilket beror på att kroppen redan är i fullt beredskapsläge. Ofta är också den drabbade själv medveten om att den ständiga oron är överdriven, men har ändå oerhört svårt att förhindra sina katastroftankar. Precis som vid social fobi söker många GAD-drabbade hjälp för fysiska symptom i första hand. Det gäller för läkare att vara uppmärksamma på den oro som döljer sig bakom huvudvärken, sömnsvårigheterna eller den ständiga irritabiliteten. Också människor som lider av GAD löper en ökad risk för depression och missbruk. Inte minst därför är det viktigt att du som är drabbad söker professionell hjälp.

Uppkomst

Generaliserad ångest startar ofta redan i tonårsåldern eller i början av vuxenlivet och drabbar ingen särskild grupp av människor i allmänhet. Generaliserat ångestsyndrom orsakas, precis som de andra ångeststörningarna, förmodligen också av en kombination av sårbarhet och stress. Kanske har den GAD-drabbade en ärftlig känslomässig känslighet som i kombination med yttre och inre stress utlöser den ständiga oron. Exakt hur stor del som orsakas av ärftlighet vet man inte riktigt men man tror att cirka 30 % är ärftliga faktorer och 70 % beror på påfrestningar och erfarenheter under livet.

Behandling

En form av terapi som visat sig vara relativt effektiv vid generaliserad ångest är kognitiv beteendeterapi. Patienten letar tillsammans med terapeuten fram sina mest typiska farhågor och tankegångar som leder till ångest. Sedan diskuterar terapeuten och patienten logiken i farhågorna med syfte att förändra tankebanorna. Målet med behandlingen är att lindra symptomen och att patienten ska lära sig bemästra situationer som är ångestväckande. Man kan själv som patient underlätta och förbättra behandlingen genom att lära sig känna igen de olika tecknen på ångest. Generaliserad ångest kan låta allvarligt och lite skrämmande, men de flesta känner sig ändå lättade av att få en diagnos. För många som lidit i tysthet i åratal känns ofta diagnosen som ett erkännande. För de patienter där spända muskler är ett stort problem kan så kallad progressiv avslappning hos en intresserad sjukgymnast hjälpa. Meditation eller andra metoder som kan minska muskelspänningen kan också med fördel prövas. Om du vill pröva läkemedelsbehandling av generaliserad ångest bör du diskutera med din läkare hur det kan göras. Det är viktigt att du hjälper läkaren att ställa en korrekt diagnos, genom att lämna uppriktiga och fullständiga uppgifter om din symptombild och om din livssituation i övrigt.

AGORAFOBI

Symptom

Ungefär hälften av alla människor som lider av ångestsyndrom drabbas också av så kallad agorafobi. "Agora" är grekiska och betyder "torg". Med grekiskans "torg" menas inte en stor öde plats, utan en marknadsplats full med folk och en intensiv handel, ungefär som på dagens stormarknader. Den som lider av agorafobi är rädd för att lämna tryggheten i sitt hem och utsätta sig för situationer som är svåra att ta sig ur ifall paniken skulle plötsligt komma. Agorafobi även kan uppstå på stora öppna platser. Många agorafobiker är rädda för att åka buss, tunnelbana, spårvagn, tåg, båt och flygplan. Det är också vanligt att agorafobiker känner stor rädsla för att gå i affärer, åka hiss, genom tunnlar, över broar och på motorvägar. En del agorafobiker känner sig exempelvis trygga om de har sin bil parkerad i närheten.

En agorafobiker upplever som värst följande symptom:

Det "svartnar" för ögonen

Overklighetskänslor

Svettningar

Hjärtklappning

Illamående

Koncentrationssvårigheter

Besvären är intensiva och kan jämföras med en panikångestattack men har en jämnare och mer ihållande effekt under längre tid.

Uppkomst

Agorafobi som ofta startar redan i tonårsåldern eller i början av vuxenlivet drabbar ingen särskild grupp av människor i allmänhet. Agorafobi orsakas, precis som de andra ångeststörningarna, förmodligen av en kombination av sårbarhet och stress. Kanske har den drabbade en ärftlig känslomässig känslighet som i kombination med yttre och inre stress utlöser ångestkänslorna. Exakt hur stor del som orsakas av ärftlighet vet man inte riktigt. Kvinnor drabbas dock oftare än män av generaliserad ångest.

Behandling

Om din agorafobi är mycket handikappande så kan du, förutom medicinsk och/eller psykoterapeutisk behandling, även söka stöd från din kommun i form av färdtjänst, enligt Färdtjänstlagen och ledsagning, enligt Socialtjänstlagen eller Lagen om stöd och service, LSS. Om du på grund av agorafobi är beroende av en bil för att kunna arbeta eller ta hand om dina barn, kan du dessutom söka så kallat bilstöd hos Försäkringskassan.

POSTTRAUMATISKT STRESSYNDROM

Symptom

Många ångestdrabbade människor har svårt att förstå varför de drabbats av sin plågsamma och handikappande ångest. Men när det gäller dem som lider av så kallat posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är det tvärtom. PTSD-drabbade återupplever i regel den skrämmande händelsen genom starka minnesbilder som framkallas både under dagen och i form av mardrömmar på nätterna. Den drabbade försöker ofta undvika tankar, känslor eller aktiviteter som påminner om traumat. Symptomen bryter antingen ut strax efter det upplevda traumat, eller för en del först flera år senare. I vissa fall kan det gå så långt att personen blir helt isolerad. Även kroppsliga symptom ingår ofta i bilden av en PTSD-diagnos.

Vanliga fysiska och psykiska symptom är:

Koncentrationssvårigheter

Sömnstörningar

Irritabilitet

Överdriven vaksamhet

Lättskrämdhet

Huvudvärk

Magsår

Högt blodtryck

Smärta i leder

Det är inte ovanligt att den drabbade utvecklar en s k "startle-reflex", vilket för exempelvis krigsveteraner kan betyda att de kastar sig ned i skydd på golvet vid vissa ljud. Stort mörkertal bland människor som drabbats av PTSD hanterar sin situation på olika sätt. Vissa tar sin tillflykt i arbete och engagemang, andra hamnar i alkohol och/eller narkotikamissbruk i sina försök att dämpa smärtan och ångesten. Andra komplikationer som följer PTSD:s funktionsnedsättning är ökad självmordsrisk, skilsmässor och separationer. Många söker inte ens vård eftersom det i sig kan upplevas som en påminnelse av det man gått igenom. Och även hos de som gör det kan det vara svårt att upptäcka sjukdomen. Finns ångeststörningar i släkten är risken större att man drabbas av PTSD. PTSD kan även drabba barn. De visar i sådana fall ofta upp DAMP-liknande symptom och är mer rastlösa och oroliga än vuxna.

Uppkomst

Ångesten har utlösts av en specifik och mycket skrämmande händelse, trauma, och personens krisreaktion har sålunda inte hävts på ett naturligt sätt, utan ”dröjer kvar” i form av en mängd obehagliga och plågsamma symtom. Den som drabbas av PTSD kan till exempel ha genomlevt ett krig, suttit i koncentrationsläger, blivit utsatt för tortyr, våldtäkt eller misshandel, varit med om en svår olycka eller blivit rånad. Det är förmodligen så att vi människor har en större eller mindre ärftlig benägenhet att utveckla posttraumatiskt stressyndrom. Dessutom har vi lättare att hantera ett trauma om vi redan direkt efter den traumatiska händelsen får ett bra stöd från vår omgivning och någon form av professionell behandling.

Behandling

Vad det gäller behandling används i allmänhet terapi i kombination med antidepressiva läkemedel. Kognitiv beteendeterapi i synnerhet har på senare år visat sig vara en mycket framgångsrik behandlingsmetod. Om terapi kombineras med läkemedel, främst antidepressiva av SSRI-typ lindras symtomen ytterligare. Behandlingen kan pågå från ett par månader upp till flera år. De flesta upplever en förbättring även om många aldrig blir återställda.

Det är mycket viktigt att man i vården är uppmärksam på risken för utveckling av PTSD efter olyckor och andra traumatiska upplevelser hos patienter, så att den drabbade kan få en adekvat behandling så snabbt och effektivt som möjligt.

Det är viktigt att personer med PTSD, så snart som möjligt får akut individuellt stöd och behandling från den professionella sjukvården. Vi hänvisar därför till ytterligare upplysningar via sjukvårdsrådgivningen, tel 1177 eller www.1177.se

Du kan också vända dig direkt till t.ex en vårdcentral eller en psykisatisk mottagning och/ eller till legitimerad sjukvårdspersonal med särskild kompetens och behörighet när det gäller behandling av PTSD.

ÅSS verksamhet med gemenskap och aktiviteter kan även vara ett bra som ett komplement. Men vår verksamhet kan och ska inte, som vid de flesta andra psykiska funktionehinder, ersätta professionell sjukvård, utan endast vara ett komplement. Detta är särskilt viktigt att betona när det gäller PTSD.

TVÅNGSTANKAR

Symptom

Drygt hundra tusen svenskar lider idag av så kallat tvångssyndrom, OCD. Den som drabbas av tvångssyndrom känner tvång att utföra former av ritualer och upplever en mycket stark ångest eller panik om man försöker motstå dessa tankar och handlingar. De flesta av oss människor har lindriga ”tvång” som vi kanske till och med brukar skoja om. Men många som lider av tvångssyndrom ägnar så mycket tid åt sina ritualer varje dag att det styr och påverkar negativt hela deras liv. Exempel på tvångsritualer som är vanliga är kontroll att spisplattor är avstängda eller att ytterdörren är låst, tvätta händerna eller duscha extremt ofta, sortera saker enligt vissa mönster, upprepa vissa rörelser, göra saker om och om igen tills det känns ”rätt”. En del människor som lider av tvångssyndrom är rädda för att ”något hemskt” ska inträffa om de inte utför den specifika tvångshandlingen. Den OCD-drabbade är fullt medveten om att tvångshandlingen och tankarna är kraftigt överdrivna och egentligen fullkomligt ”meningslösa”, men står ändå inte ut med den ångest och/eller panik som hotar komma om de avstår från dessa handlingar.

Uppkomst

Tvångssyndrom debuterar ofta tidigt i livet. Men det är viktigt att komma ihåg att de flesta barn ägnar sig åt enkla ritualer som en normal del i sin utveckling. Till exempel genom lekar som ”inte nudda vita gatstenar” eller ”inte gå på A-brunnar”. För att man ska uppfylla diagnosen tvångssyndrom ska tvångstankarna och/eller handlingarna uppta minst en timma per dag, upplevas som väldigt påfrestande eller göra att man fungerar sämre i vardagslivet. Precis som när det gäller de andra ångestsjukdomarna finns det sannolikt en ärftlighet bakom tvångssyndrom och möjligen också obalans i hjärnans signalsystem. Yttre faktorer som till exempel stress eller infektion kan utlösa eller förvärra tvångssyndromet.

Behandling

Svenska Ångestsyndromsällskapet vänder sig inte i första hand till människor som lider av tvångssyndrom. Vi hänvisar därför i stället till föreningen Ananke som besitter mer kunskaper än vi i ämnet OCD. Kontakta dem på följande adress:

Svenska OCD-förbundet Ananke

Svalövsvägen 1, 121 53 Johanneshov

Telefon: 08-628 30 30

Hemsida: www.ocdförbundet.se

E-post: mailbox@ananke.org

Kontaktpersoner för stödsamtal

Kontakta följande personer:

Mona Granquist: 072 - 500 60 80

Mona Westerberg: 035 - 10 20 59